Harkrank

Heter det så, H A R K R A N K? I vilket fall så har jag en galen sådan i mitt sovrum för närvarande. Lite otäck liten typ faktiskt. Har går till attack ibland och just nu sitter han i taket ovanför datorn och spanar. Häromdagen satt han på musmattan och sprattlade med benen varje gång som jag försökte använda datorn. Jag är inte så förtjust i just den här harkranken, han verkar förbannad på nåt vis. Vi får se hur det går, om han håller sig lugn i natt. Men kommer han i närheten av min kudde så smäller det!

Intressant …

Elza Dunkels debattartikel i Dagens nyheter igår(klockan är ju över 24.00 nu så …)var mycket intressant. Läs här. Hon menar att tjejbloggarna, de som skrivs av unga tjejer och saker som intresserar dem. Ger denna annars ganska tysta grupp i samhället ett medel där de kan synas, höras och påverka. Dunkels ifrågasätter ett tidigare inlägg i debatten gjort att Alex Schulman där han menar att ”medierna gör en felaktig analys av bloggandets förändringkraft”. Dunkels skriver bl a:

Schulman saknar maktanalys. De unga flickor han avfärdar är ett bra exempel på en grupp som ytterst sällan har en röst i det traditionella samhället, där representativ demokrati och så kallade gammelmedier är bärande delar. Inte nog med att de är barn och därigenom inte har något systematiskt sätt att delta i samhällsdebatten, de tillhör dessutom ”det andra könet” och är därmed dubbelt marginaliserade.

Jag tycker att det är intressant av den anledningen att jag personligen aldrig funderat kring hur detta forum d v s bloggen skapar ett utrymme för en annars ganska marginaliserad grupp. Mycket läsvärd debattartikel.

Nä förresten …

Lycka är inte alls att ha semester, lycka är att hinna med allt det som man aldrig hinner med annars. Måla fönsterlister i köket, städa garage och källare. Sortera garderober och slänga en massa som man inte längre har användning för etc. Kanske hinna med att läsa böcker som inte finns med på någon kurslitteraturlista. Sånt! Det är lycka det.

Lycka!

Är att snart vara ledig i några veckor, längtar tills på fredag=semester!

Storhetsvansinne

har jag! ibland. Helt och hållet emot min vilja. Jag har försöt att kväva, förinta och bemästra denna känsla i hela mitt liv. Det går dåligt. Jag kan inte skaka av mig känslan av att jag är unik, ja till och med bra.

Jag är så …

… lyckligt lottad. Har världenhs bästa sambo som dessutom fyller år i dag. Vilken otrolig tur att han föddes för en så där 27(+10) år sedan. <3

Bokhögen bredvid sängen just nu!

Det värsta …

Jag blev ju lite upprörd över de där tjejerna som med flit och vilje kört över en katt. Dels eftersom jag är en stor djurvän men också pågrund av det mest självklara av allt. Människor som är förmögna att göra så är bortom sans och förstånd. Var sitter empatin om man gör så? Bara undrar. Men vet ni vad det värsta är? När jag tog upp detta med nr 1, d v s min äldsta och hans två kompisar som är på besök(dessa killar ink sonen är i moppeåldern precis som tjejerna som körde på katten) sa de bara lite förstrött att – ja, det finns idioter! Innebär detta att det är jag som överreagerar eller är kidsen idag så jäkla luttrade att de knappt reagerar på att en katt jagats och dödats med berott mod? Ja jag vet inte. Sjukt jäkla samhälle i allafall! Jag tycker ju det är psykopatvarning på en person som behandlar ett djur så. Att en människa som inte känner empati för ett djur också har svårt att känna detta för exempelvis en bebis etc. Är det fel tänkt?

Sedan finns det ytterligare en intressant aspekt av just denna nyhet(se nedan inlägg för länk) och det är att det var just tjejer som utförde dådet. Jag liksom så många andra går ju runt med den felaktiga bilden av att tonårstjejer är så mycket ”snällare”, lugnare, mer empatiska etc än killarna. En felaktig uppfattning som går att härleda till gamla uppfattningar om att kvinnor är mödrar och därför goda, ljuva, rara, timida och framförallt empatiska. Skönt att ha detta ur världen. Tjejer och killar är samma, lika. Det finns bra människor och det finns människor som är mindre bra och så finns det dem som det är rent av synd om. Det finns skitstövlar, bästa vänner, gulliga typer och många, många fler …

Hatinlägg

Fy fan vilka vidriga småbrudar!! och de här barnen borde ha kunnat räddas tidigare, något är fel om detta kan pågå trots tidigare soc utredningar!

Just nu …

Just nu läser jag ”Äntligen icke-rökare” av Allen Carr – bäst att den fungerar eftersom det är lite av en häxjakt på rökare. När jag började röka kunde jag som 13 åring köpa cigaretter var som helst. Alla rökte(okej, inte alla), men det var inget konstigt med att röka. När jag var liten satt mina storasyskon och min pappa och bolmade över mitt huvud som om det var något självklart. Dagisfröknar rökte om än inte i barnens direkta närhet, det röktes på restauranger, ja överallt. Man skulle kunna säga att jag lärde mig att bli rökare i ett samhälle som faktiskt ansåg rökning vara helt acceptabelt. Nu, är jag en sunkrunkare för att jag röker, en pest, en pina! Jag får inte röka där andra människor är och jag skall absolut betala mer för mina försäkringar och egentligen borde jag väl inte ens få ta del av den sjukvård mina cigaretter varit med och betalat. Jag vill inte vara rökare! Men jag har fått lära mig att jag behöver mina cigaretter för jag är en svag människa som antagligen inte kan leva, verka och göra nytta utan dem. För att sluta måste jag således ”ta mig i kragen” och bli lika stark som alla de människor som lyckats stå emot nikotinberoendets plågor. Det blir ju lite märkligt då jag matats med hur svag jag är och att jag borde ta tag i mitt problem men blir ändå rekommenderat nikotinplåster??? Så jag kan fortsätta vara nikotinist, bara det inte stör andra? Jag kan fortsätta avsky mig själv för att jag är just nikotinist så länge mina lungor inte behöver vård? Jag kan således fortsätta att vara en svag jäkel som inte kan ta mig ur mitt beroende? Det tycker jag är att svika ärligt talat. Titta bara på samhället i övrigt, människor som ”trampar fel”, begår brott etc. får hjälp. De klandras kanske men ofta tittar vi också på hur deras uppväxt varit. Men rökare, de är bara svaga? av sig själva, födda svaga? Jag tycker vi gör så här. Vi klassar cigaretter som den drog det är. Förbjuder all försäljning och förhindrar kommande generationer till att ha rätten att köpa sig omgivningens stämpel. Att de är, när de blivit beroende, svaga, skitiga och äckliga människor. Vad sägs om det?